Mina vänner!

Sköna typer som står i hagen och väntar på mig. Dom vet att det är dags att gå in. Och det är aldrig stökigt eller bråkigt. Alltid snälla och härliga. Det är mina vänner. Vi har samma rutiner varje dag. Det är lugnt och skönt på nya stället, inget hets.

Och visst ser de coola ut när det står där och väntar. Vore kul om de hade självlysande ögon på riktigt och inte bara på bild.

Innan jag tog in Ludde, Raring och Nirwana hade jag ridit Lyckan. Så hon stod redan inne i stallet och gnägga efter sina vänner. Å ja, hon var inte helt ensam vår två ponnygrannar var också inne. Gnägg-Lyckan!





En annan skön prick är Poppe - vår ponnygranne. Här i klädd öronskydd. hans problem är hans mycket små öron. Han är mycket lik en liten jycklare och sååååå söt!




På kvällen åkte vi med Raring till ridhuset. Något är stelt, kanske han växer, kanske något annat. Jag får ha lite koll på lilla Raring.


- Posted using BlogPress from Camillas iPad