Mitt huvud känns lite rörigt just nu. Ungefär som den här indiska vägkorsningen. Men det verkar precis som i korsning att allt lösa sig vartefter. Det brukar bli så i alla fall.
Ähhh... det är inte så farligt. Men det kommer bli rätt mycket jobb över jul med Körslaget och planer för Robinson samt lite annat smått och gott på jobbet jag inte kan prata om här;-)
Så ska jag vara hemma och fira lite jul med min familj. Och så vill jag självklart vara i stallet. Så där ska jag befinna mig en hel del.
Pyssla om Raring och Lyckan :-)
Vi (jag och Ullis) har varit i kontakt med Traudi Björling, hon är dressyrtränare B, har tysk beridarexamen, varit lärare på Strömsholm och tränat ponnylandslaget i dressyr. Jag tycker hon är ascool. Jag har ju Lyckan och Ullis har Blomman, så nog finns det hästar och ryttare som behöver hjälp av en kunning tränare. Efter årsskiftet är hon tillbaka från jul-lovet. Då får vi se om vi kan få till en tid. Det vore asskojjigt.
Något annat som var asskojjigt var att åka i väg med Lyckan och träna igår. Hon är superduktigt att ha med sig. Roligt att åka i väg, det ger träning inför tävling. För min amibion är att få tävla i vår. Hon var lite tittig i början - men det måste hon få vara. Hon kliver på transporten bra och sköter sig utmärkt på plats. Sedan åkte vi hem igen, lugnt och fint.
I dag blev det uteritt i regnet. Vi skrittade runt och titta oss omkring. Träffade på småhästarna i hagen nere vid åkern. Små shettisar med halvvuxna föl. Men gud vad dom är söta. Nästan lika söta som Raring, och den stackarn har står fortrfarande med gips. Men imorgon får han gå ut igen. En dag i taget. Urk! Allt är det jävla pissiga regnväderts fel.
VAR ÄR DEN VITA VINTERN, MED BJÄLLEKLANG OCH JULSLÄDE??? VAR???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar