Var tvungen att springa till Café Tegeludden, vägg i vägg med TV4, för att köpa Cafe-latte och en kokostopp.
Varför?! behöver jag det? Knappast!
Men när jag insåg att jag inte hinner åka och rida Rurik idag utan istället måste åka på styrelsemöte på HRK (Håbo Ridklubb)deppa jag ihop, ja, kanske inte deppa ihop ihop, utan mer att jag blev trött. Jag tycker naturligtvis att det är roligare att åka och rida än att sitta på ett långsamt möte... suck, för det är precis vad den typen av möten är, lååååångsammma. Men det är klart att det är för en god sak, bla bla bla.
Därav mitt sökande efter tröst...
Det som är bra med Café Tegeludden är att man får en lapp där de stämplar antal latte man köper och den femte är grattis. TOPPEN! Så såg jag kokostoppen! Och jag lovar att det var den godaste kokostopp jag ätit i hela mitt liv. Kanske har jag klämmt i mig ett femton-tal toppar under åren. Man äter ju aldrig toppar, inte jag i vart fall. Men jädrar vad god den här var!
En kort kort stund av lycka, nu måste jag springa en timme för att toppen ska förbrännas, det gör man knappast på ett styrelsemöte!
He he he... spring spring spring - NOT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar